On Mon, 10 Mar 2014 13:39:06 +0100, <anne-kristine.malmkvist@bredband.net> wrote:
عزيزي المستخدم البريد الإلكتروني،
أنت الفائز من 880،000.00 دولار في شركة سوني اليانصيب
للمطالبة بإرسال رقم هاتفك والعمر والبلد.
الرد على: sonylott2014p@outlook.com
سوني الولايات المتحدة اليانصيب
Nyhetsbrev nr 2 2014
Välkommen till årets andra nyhetsbrev! Kommunaliserings-utredningen – med uppgift att studera orsaksamband – anger att tillgång till läromedel kan påverka både lärares status och elevers studieresultat. På en utfrågning i riksdagen om PISA uppger professor Astrid Pettersson att lärare bör styra undervisningen med hjälp av läroböcker och inte tvärtom. Digital undervisning på högskolan sänker marginalkostnaden för fler elever. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Rickard Vinde
Februari 2014
Opinion
”Brist på läromedel större hot än bristande läromedel”
Läromedel är grundläggande för de allra flesta lärare, skriver vi i Göteborgs-Posten den 20 februari. För läraren Ulf Martinsson i Trollhättan är de så viktiga att han i två debattartiklar kritiserat läromedelsförlagen för att inte sköta sitt jobb eftersom folkmordet i f.d. Jugoslavien i läromedel beskrivs ytligt eller inte alls. Vi förklarar att inte allt viktigt kan få plats och att Ulf Martinsson, till skillnad från många andra lärare, är privilegierad som har aktuella läromedel.
BevakningStaten får inte abdikera
Utredningen Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan SOU 2014:5 presenterades nyligen.
Nedan sammanfattas under rubriken Sammanfattning utredningens sammanfattning. Under rubriken Läromedel sammanfattas vad utredningen redovisar om läromedel. Texten är delvis direkta citat men citattecken har utelämnats.
Sammanfattning
Utredningen använder skolans kommunalisering som en sammanfattande benämning på åtgärder som beslutades i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten i skolan genom decentralisering till medborgare och lärare.
Den nioåriga grundskolan var en yttre förändring av skolan. Sedan den införts inriktades statens reformer, enligt utredningen, på skolans inre arbete och främst mot att individualisera undervisningen. Det ledde fr.o.m. 1970-talet till en stegvis decentralisering av skolan och ökat ansvar för kommunerna, vilket fullföljdes med den s.k. kommunaliseringen 1991. Liksom på flera andra områden, infördes också mål- och resultatstyrning.
Kommunerna fick 1993 fördela statliga bidrag fritt mellan skolan och övriga kommunala verksamheter. För att säkra nationell likvärdighet skulle staten utforma styrdokument och ha andra kontrollinstrument. Flera av dessa avskaffades emellertid och decentraliseringen blev därför, enligt utredningen, mer radikal än vad som varit avsikten. Dessutom infördes friskolor, det fria skolvalet och gymnasiereformen.
Införandet av reformerna brast och mål- och resultatstyrningen fungerade inte. Besparingar minskade kostnaden per elev men gjorde att individualiserad undervisning inte förverkligades. Däremot ökade den lokala variarationen och brukarinflytandet. Studieresultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap försämrades allvarligt. Samtidigt bör man, enligt utredningen, ha i åtanke att staten har höjt ambitionerna för skolväsendet och att elevernas icke-kognitiva förmågor kan ha förbättrats.
Lärares arbetssituation försämrades på flera sätt. Andelen obehöriga lärare ökade och kompetensutveckling i skolämnena minskade. Arbetsbördan för lärare ökade markant, bl.a. till följd av den externa granskning som decentraliseringen nödvändiggjorde. Löneutvecklingen var dålig.
Staten har under senare år vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med skolans problem. Åtgärderna kan beskrivas som övergång från en decentraliserad målstyrning till en centraliserad resultatstyrning och får ses som ett svar på en illa genomförd implementering av kommunaliseringen. En återgång till de ansvarsförhållanden och den centraliserade regelstyrning som fanns före kommunaliseringen är, enligt utredningen, emellertid inte ett realistiskt alternativ till dagens kommunala skola.
Läromedel
Enligt utredningen var ett av flera motiv till kommunaliseringen brister i läromedel och arbetsmiljö och ökat lokalt inflytande blev svaret. Tidigare hade skolarbetets innehåll styrts av timplaner, lärares tjänstgörings-skyldighet och läromedelspaket som ofta utgjorde ett slags översättning av läroplanen och förslag till undervisningsinnehåll. De nya läroplanerna år 1994 innebar emellertid att staten, med målstyrning, till stor del övergav ambitionen att bestämma kunskapsinnehållet och överlät det till rektorer och lärare.
Som en del i kommunaliseringen lades den statliga läromedelsgranskning som införts 1938 ned 1991 och marknaden för läromedel blev fri. Samtidigt som detaljregleringen av undervisningen upphörde vacklade som ett resultat av detta läromedelspaketens ställning.
Ansvaret för undervisningens innehåll förpassades, enligt utredningen, längre ned i systemet. Lärare gavs en förändrad roll och förväntades själva operationalisera läroplanerna på ett sätt som tidigare läroplaner inte hade krävt. Under rubriken ”Implementeringen misslyckas” konstaterar utredningen att den avreglerade läromedelsmarknaden ledde till att lärarna inte längre kunde förlita sig på att läromedlen var anpassade till läroplanen.
I ett avsnitt om resurser till skolan anger utredningen att kostnaden för kommunala skolhuvudmän för läromedel per elev i grundskolan år 2012 varierade mellan 9 600 kronor och 1 200 kronor.
I utredningens bilaga ”Metoder för en utvärdering av skolans kommunalisering” konstateras att en huvudfråga i utredningens direktiv är orsakssamband. I bilagan anges att exempelvis genomsnittlig klasstorlek, tillgång till läromedel eller tillgång till tekniska undervisningsresurser av annat slag knappast i någon direkt mening kan sägas vara skolpersonalens arbetsuppgifter. De kan däremot sägas vara en del av deras arbetsvillkor och självfallet också därigenom påverka såväl läraryrkets status som elevernas studieresultat.
Vi reflekterar
Man synes kunna dra följande slutsats av utredningen.
Lärare kunde med 1994 års läroplan fritt välja läromedel eftersom det var oklart vilka läromedel som krävdes för att nå de otydliga kunskapsmålen. Lärare var inte längre hänvisade till läromedelspaket, d.v.s. lärar-handledningar, huvudböcker och övningsböcker som fanns för hela stadier och som gjorde en uttolkning av läroplanen.
En elev i grundskolan fick år 2012 nya, förlagsutgivna läromedel för mindre än 500 kr och det betyder att utredningen, som anger siffrorna 1 200-9 600 kr, använder den definition av läromedel som inbegriper läromedel, utrustning och skolbibliotek, d.v.s. utöver förlagsutgivna läromedel även bl.a. datorer, programvara, skolutflykter och bibliotekarielöner.
När det i utredningens bilaga talas om tillgång på läromedel, arbetsvillkor och status torde emellertid avses att det finns ett orsakssamband mellan tillgången på förlagsutgivna läromedel och arbetsvillkor och studieresultat. Sedan 1995, när läroplanen således varit i kraft i ett år, har enligt tillgänglig statistik elever i grundskolan också fått 17 procent mindre nya läromedel per år, trots att kostnaden för undervisning ökat med 60 procent. Det bekräftar det orsakssamband som både utredningen och bilagan pekar på.
Öppen utfrågning i riksdagen om PISA-undersökningen
Riksdagens utbildningsutskott höll den 18 februari en öppen utfrågning om PISA-undersökningen i andrakammarsalen.
Av den på OECD för undersökningen ansvariga Andreas Schleichers presentation framkom bl.a. följande.
Utbildningssystem bör uppnå både höga kunskapsresultat och hög likvärdighet. Spanien uppnår låga kunskapsresultat och låg likvärdighet, Tyskland höga kunskapsresultat och låg likvärdighet och Sverige låga kunskapsresultat och hög likvärdighet. Finland, Japan och Kanada uppnår både höga kunskapsresultat och hög likvärdighet. Hur mycket skolan kostar per elev har, över en viss nivå, liten betydelse och påverkar i rika länder endast 15 procent av kunskapsresultaten. Endast 30 procent av de svenska skolorna uppger sig, enligt Andreas Schleicher, implementera den nationella läroplanen i Matematik.
För att ett skolsystem ska förändras till det bättre är en skolkultur med höga förväntningar och som utlovar att alla elever kan lyckas viktigast. Det är också viktigt att varje extra krona som kan avsättas till skolan används på bästa sätt och det är främst att premiera skickliga lärare som för övrigt bör undervisa i problemskolor. I matematik undervisar svenska lärare mindre i begreppsförståelse och mer i procedurer. Det är också så att lärare ofta använder samma material på olika stadier.
Av undervisningsrådet från Skolverket Eva Lundgrens och generaldirektör Anna Ekströms presentationer framkom bl.a. följande.
PISA mäter läsförståelse samt kunskaper i matematik och naturvetenskap hos 15-åriga elever. På alla tre områden har nivåerna sjunkit mest i Sverige sedan början av 2000-talet och samtliga ligger nu under OECD-genomsnittet. I matematik har både låg- och högpresterande tappat. I läsförståelse och naturvetenskap har de lågpresterande tappat mycket och de högpresterande måttligt. En tredjedel av pojkarna når inte grundläggande kunskaper i läsförståelse i årskurs 9 och förståelsen av faktatexter har försämrats mycket.
I Sverige är sambandet mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och skolmiljön starkare än i OECD i genomsnitt. I gynnande skolor är det mindre skolk och bättre klassrumsklimat. Bättre skolmiljö ger bättre resultat i matematik. Gynnande skolor har också bättre materiella resurser. Tre länder som förbättrat sig sedan år 2000 är Lettland, Polen och Tyskland som för övrigt fick sin PISA-chock det året. Det är viktigt att ha i åtanke att PISA-undersökningarna visar samband mellan olika variabler men inte ger några egentliga förklaringar, vilket kräver mer analys.
Av professorn i matematik vid Stockholms universitet Astrid Petterssons presentation framkom bl.a. följande.
Det finns ett starkt samband mellan läsförståelse och kunskap i matematik. Undervisning måste vara ett gemensamt projekt mellan lärare, elev och ämne. Läraren ska styra undervisningen med hjälp av läroboken, d.v.s. det får inte vara tvärtom.
Vi reflekterar följande.
Det synes vara ett problem att flera skolor inte följer läroplanen i Matematik. Det blir förstås svårt om man använder samma material på olika stadier, vilket kanske särskilt är fallet i mindre gynnande skolor med sämre materiella resurser. Det blir då svårt att upprätthålla en skolkultur som utlovar att alla kan lyckas. Professor Astrid Pettersson torde visa på vägen för Sverige när hon uppger att undervisning måste vara ett gemensamt projekt mellan lärare, elev och ämne och att läraren ska styra under-visningen med hjälp av läroboken. Det gäller förstås även andra ämnen eftersom läroböcker skulle bidra till att utveckla den bristande förmågan att läsa faktatexter. Läromedel är således viktiga både för höga kunskapsresultat och hög likvärdighet.
”Många vinster i en digitaliserad skola”
Sundsvalls Tidning rapporterar den 17 februari om ett seminarium med Skolfederation i en av kommunens skolor. Sundsvalls kommun har kommit långt i sitt digitaliseringsarbete. Enligt artikeln är vinsterna många med digitala läroböcker. Eleverna får en enkel inloggning till allt material och pedagogerna slipper en mängd administrativt arbete. ”Det här innebär en renässans för läraren”, uppger skolans rektor.
Anmälan till Skolinspektionen om läromedel
I februari inkom till Skolinspektionen flera anmälningar mot en fristående skola i Eskilstuna. Anmälningarna innehåller kritik om flera omständigheter på skolan.
En elev uppger att elever inte har tillgång till studiematerial och ämnesböcker och att det finns misstankar om att skolan kopierat upphovsrättskyddat material. Enligt eleven har skolan prioriterat helt tok-galet och satsat på stora konserter, språkresor och TV-apparater.
I en annan anmälan uppger en upprörd och orolig förälder att elever saknar rätt kurslitteratur.
Vi reflekterar att vi ser fram mot att ta del av Skolinspektionens bedömning av om skolan följt läroplanens krav på att ge e
lever läromedel av god kvalitet.
”Massive open online forces”
Universitet har inte ändrats särskilt mycket sedan 1000-talet men med IT sker det, rapporterar The Economist den 8 februari. Lärande sker nu med Wikipedia, YouTube, lärarportaler och MOOC. Det ändrar i ett slag högskoleekonomin som med studenter på ett campus har höga marginalkostnader. Med digital undervisning blir kurserna dyra att utveckla men marginalkostnaderna för fler studenter låga. En företrädare för Marginal Revolution University uppger att läromedelsförlag kanske har bättre förutsättningar än högskolor att dra nytta av det. Digital undervisning kommer, enligt artiklen, också ha andra konsekvenser.
What Works? – Konferens om utbildningspolitik, resurser och teknik
På konferensen What Works? i London den 10 april diskuteras Succesful Education Policies, Resources and Technologies. Konferensen ordnas av Educational Publishers Forum inom Internationella Förläggarföreningen. I programmet ingår presentationer av bl.a. OECD, EU och Microsoft. Bland deltagarna finns skoltjänstemän, akademiker och läromedelsförläggare och det blir värdefulla tillfällen till erfarenhetsutbyten.
ليست هناك تعليقات:
إرسال تعليق
يهمنا النقد البناء والرأي العام
أضف تعلقيك / لكن تذكر أن يديك سوف تتحاسب يوم القيامة